Another week another SUNDAY EDIT FEAT: and this week I've had a chat with Anna Kiel who's the danish designer behind ODA KNITWEAR. She tells a really cool background story from when she began to knit to where she's now, as well as talks about how she finds inspiration in her kids and their everyday life.
When I was pregnant with my second baby your pattern for Gamache Oda was all the hype and that was the top thing on my knit-list. Could you tell us a bit about your background within knitting, and how you’ve come to where you are today?
Of course I can, and thank you for your kind words! My knitting journey already started when I was a child. I grew up in a pretty creative home. My dad was an engineer but also a musician so music played a big role in my home. My mom knitted and was sewing clothes for me and my siblings, and I remember the humming from the sewing machine from when I was very little. At the age of 5 I knitted my very first piece. A teddy bear.
I went to a Waldorf School, and my mom was actually the craft teacher of my class. I still have the teddy bear I named “Marie” after my big sister and now my kids have it and play with it. Ever since, I’ve been knitting, felting, and sewing once in a while, but it was after I had my first child that I knitted after an actual knitting instruction.
When my maternity leave was almost over with my second child, I started my little business Oda Knitwear. When I gave birth to my third child 1,5 years later, it became more clear to me what the purpose of Oda Knitwear was. Giving my children a home where creativity and imagination is fundamental and something we gather around. My eldest are beginning to show interest in knitting and it gives me so much joy to be able to pass on my love for knitting to them, just like my mother did.
How do you find inspiration and come up with ideas for new designs?
Well, I find inspiration everywhere, but mostly from my kids. It sounds a bit cliché, but because I mostly start with a knitting pattern for kids, they are my biggest inspiration. The way they move, walk, talk, even their mood can inspirate me for new projects. Also, in Scandinavia, as you know, you're always in need of different kinds of knitwear, which I really love - a light sweater during the chill summer evenings and heavier cardigans and/or shirts for the winter.
Do you have a set of ride-or-die needles that are your absolute favorites?
I don’t actually. I know that some knitters have favorites, but it has never had a big importance for me. The only thing is I prefer metal needles, but that is it!
Tell us a little bit about a typical knitting day of yours - when and where do you find/take time to knit?
Well, I am a single mother of three by choice, so the short answer is whenever I have a minute to spare. It can be around my kids when they are playing, it can be outside on the playground - or even when I sit next to them when they're in the bathtub. And of course in the evenings when they're in bed. There are periods when it is difficult to find time, but I always have yarn with me, and often I manage to find the time somehow - it calms me and steadies my thoughts.
Comments: Hats! No doubt.I've tried making sock once years ago and they became two different sizes. I’m still recovering from the trauma, haha. About the mistakes - to be honest, I used to hide them, but now I mostly unravel. I prefer top down - even though it probably would be better bottom up because of the sleeves. But old habits die hard. Wing it! I always have a overall idea when I start a new pattern, but mostly I go with the flow and sees where my ideas takes me. Sometimes it works out great, other times I have to adjust - sometimes I even have to give the pattern a “break” and put it away a couple of month before I return and sees the pattern with fresh eyes.
Looking at social media it feels as if Danish knitting culture has just exploded the last couple of years - how do you find the knitting community and the engagement among *regular* people and in the streets?
It is true a lot has happened in the knitting culture which I really love. As I meantioned before, I have been knitting since I was a child but I love that knitting is more a shared and “normal” thing today. Also, I think that reflects in the knitting community online where both big knitters are present but also “regular” people who are just starting. There are room for everyone.
What is it about designing knitwear and making patterns that appeal to you?
Like I mentioned before, I find inspiration in my kids and I like designing things that accommodates their needs and age. For instance, I made Gamache Oda for my middle child because I couldn't find pants that worked just the way I wanted. She had pants with suspenders, but they fell down, or the pants were too warm etc. So the thought came to me that I could make the perfect pants for her, with suspenders that wouldn’t fall down, which were thin so they wouldn’t be too warm for daily use and that allowed my daughter to move around without feeling restricted. That’s how Gamache Oda was born four years ago.
On the other hand - what do you find to be the most challenging parts?
It has been a journey to find the best way to write the patterns in a way that makes sense to both beginners and more advanced knitters. I have been very lucky to have the best test knitters who have given me a lot of feedback in regards to the language and that has done a ton of a difference.
Could you share some future plans with us? What can we expect to see from you soon?
Well, right now I have my youngest at home with me, so my future plans are going a bit slow at the moment. But I hope I'll be able to make Oda Knitwear grow in a good and steady pace that fits with my personal life. I don’t know if I would call it a future plan, but I do dream of making yarn. That's a craft I have a deep respect for and that I'd love to study.
In the near future I am getting ready to release a new pattern for a summer top that I have named after my oldest daughter - Inga Toppen. She has been a big part in designing the top and I hope people will like it just as much as she does.
//
Ännu en vecka, ännu en SUNDAY EDIT FEAT: och den här veckan har jag pratat med danska stickdesignern Anna Kiel som är kvinnan bakom Oda Knitwear. Hon berättar en riktigt cool historia om hur hon började sticka som barn, till hur hon kommit dit hon är idag, samt hur hon finner en stor del av sin inspiration i sina barn och deras vardagsliv.
När jag väntade mitt andra barn var ditt mönster Gamache Oda superpopulärt och högst upp på min att-sticka-lista! Kan du berätta lite mer om din bakgrund inom stickning, och hur du tagit dig dit du är idag?
Såklart, och tack för de vänliga orden! Min stickresa började redan när jag var ett barn. Jag växte upp i ett ganska kreativt hem; min pappa var ingenjör, men också musiker, så musik spelade en stor roll i vårt hem. Min mamma stickade och sydde kläder till mig och mina syskon, och jag har minnen av brummandet från symaskinen från när jag var väldigt liten. När jag var 5 år stickade jag min första grej - en nallebjörn.
Jag gick på Waldorf-skola och min mamma var faktiskt slöjdläraren i min klass. Jag hade fortfarande kvar nallebjörnen som jag döpte till "Marie" efter min storasyster och nu har mina barn den och leker med. Ända sen dess har jag stickat, filtat och sytt emellanåt, men det var först efter att jag fått mitt första barn som jag stickade efter ett mönster.
När min föräldraledighet nästan var slut startade jag mitt lilla företag - Oda Knitwear. När jag födde mitt tredje barn 1,5 år senare blev det ännu tydligare för mig vad meningen med Oda Knitwear var - att ge mina barn en plats där kreativitet och fantasi är grundläggande och något som vi samlas runt. Min äldsta börjar visa intresse för stickning, och det ger mig så mycket glädje att kunna ge vidare min kärlek för stickning till dem, precis som min mamma gjorde till mig.
Hur hittar du inspiration och kommer på ideér för nya designs?
Jag får inspiration lite överallt, med mestadels från mina barn. Det kan låta klyschigt, men eftersom jag oftast börjar göra ett stickmönster till barn är de helt enkelt min största inspiration. Hur de rör sig, går, pratar, till och med deras humör kan inspirera mig till nya projekt. Dessutom är vi i Skandinavien, som du vet, alltid i behov av olika slags stickade plagg, vilket jag älskar - tunnare tröjor för svala sommarkvällar och tjockare koftor eller jackor på vintern.
Har du några absoluta favoritstickor?
Faktiskt inte. Jag vet att vissa har favoriter, men det har aldrig spelat så stor roll för mig. Det enda är att jag föredrar metallstickor!
Berätta lite mer om hur en typisk dag av stickning kan se ut - var och när hittar eller tar du dig tid för att sticka?
Jag är självstående mamma åt tre barn, så det korta svaret är egentligen när jag har en minut över. Det kan vara runt mina barn när de leker, är på lekplatsen eller när jag sitter bredvid när de badar badkar. Och såklart på kvällarna när de somnat. Det är absolut perioder när det är svårt för mig att hitta tiden, men jag har alltid garn med mig och oftast lyckas jag hitta tid på något sätt - det lugnar mig och stillar mina tankar.
På sociala medier känns det verkligen som om dansk stickkultur verkligen exploderat de senaste åren. Hur upplever du intresset och engagemanget bland "vanliga" människor och på gatan?
Det är verkligen sant att det hänt mycket, och jag älskar det. Som jag tidigare nämnde har jag stickat sen jag var ett barn, men jag älskar att stickning sprider sig och har blivit mer "vanligt". Jag tycker det även speglas i sociala medier där såväl mer kända stickare som nybörjare är närvarande . Det finns plats för alla.
Vad är det med att designa stickat och göra mönster som lockar dig?
Som jag tidigare nämnde, så finner jag stor inspiration i mina barn och att skapa saker som passar deras behov och ålder. Exempelvis gjorde jag Gamache Oda till mitt mellanbarn eftersom jag inte kunde hitta byxor som var så som jag ville. Hon hade andra byxor med hängslen, men de föll alltid ner, eller så var de för varma etc. Så då kom jag på att jag helt enkelt kunde göra de perfekta byxorna till henne, med hängslen som inte föll ner, som var lagom tjocka så de inte skulle bli för varma för dagligt bruk och som dessutom tillät min dotter att röra sig utan restriktioner. Så föddes Gamache Oda för fyra år sedan.
Å andra sidan - vad tycker du är det mest utmanande?
Det har verkligen varit en utmaning att hitta ett sätt att skriva mönster på som ger mening för såväl nybörjare som mer erfarna stickare. Jag har haft väldigt tur som haft de bästa teststickarna som gett mycket feedback i förhållande till språket, och det har gjort stor skillnad.
Kan du dela några framtidsplaner med oss? Vad kan vi förvänta oss att se från dig inom närmsta tiden?
Just nu har jag mitt minsta barn hemma, så mina framtidsplaner är försvarande lite långsamma. Men jag hoppas kunna växa Oda Knitwear i en bra och lagom takt som passar mitt privatliv. Jag vet inte om jag skulle kalla det en framtidsplan, men jag drömmer om att göra garn. Det är ett hantverk som jag har djup respekt för och som jag gärna vill studera.
Härnäst kommer jag släppa ett nytt mönster för en sommartopp som jag döpt efter min äldsta dotter - Inga Toppen. Hon har fått vara en stor del av designprocessen av toppen och jag hoppas andra ska gilla den lika mycket som hon gör.